Så kan Kläda av användas i en mening
- Jag kan kläda dig i glänsande, rasslande siden.
- Fröken kan gå och kläda sig passande, om hon skall följa till tåget !
- sade hon med ett bittert småleende, men utan att akta därpå bad översten Helena hjälpa henne att kläda sig.
- Medenberg ryste för tänkesätt, som voro ännu ohyggligare, än själva de ord, vari de sökte kläda sig så hult som möjligt.
- Grevinnan vände sig om på tröskeln och sade åt kammarjungfrun att hon ville kläda av sig själv.
- Och när du går med lösta vågor ut Att kläda hafvet blått och jorden grön, O konung, så i tiden goda frön !
- Men först nu förstod jag, att det jag upplevat var nästan omöjligt att kläda i ord.
- Månne icke detta betyder mera, än att kläda vapen för att bistå en Mehemed Ali, upprorsmakare själv !
- Den blinda satte sig ej däremot, lät tigande kläda sig, tackade ingen, och gick ut, ledd av översten.
- Finns det väl en kvinna som icke uppfattar det som en skymf ifall någon säger henne att hon icke förstår att kläda sig ?
- Efter middagen kunde Börje och Marianne äntligen få sitta i ro och prata en stund, tills det var tid att kläda sig.
- Innan hon visste ordet av, var sömmerskan där för att kläda henne.
- Nu skulle du kanske gå in och kläda om dig, min lilla gumma !
- När mamma kom ut och var färdig, skulle Maria egentligen gå in och kläda sig.
- Käre svåger, man måste kläda sig efter sin rang och inte alltid efter sin råd, och i alla fall —
- fortfor han, " jag måste också kläda mig.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.